Menu Content
Yearbook 2000 PDF Print E-mail
Written by Henrik R-S   
Wednesday, 18 January 2006

Kappseglingsreferat 2000...


Tarantellas II:s Tredje come back

Kappseglingsreferat 2000
Av Leif Ramm-Schmidt

Förberedelser

WB Sails Round the Buoys (IMS), 2 x 10 sjm, 4.6.
Espoo-Suursaari Race (IMS), 158 sjm, 9 - 11.6.
Ericsson Pentala Race (IMS), 25 sjm, 17.6.
Hangö - Sandhamn (IMS), 140 sjm, 29-30.6.
Gotland Runt (IMS), 335 sjm, 2-5.7.
Helsinki - Tallinna Race (IMS), 42 sjm, 18-19.8.
Sparkman & Stephens Race (LYS), 14 sjm, 26.8.
Henry Lloyd Race (IMS), 37 sjm, 9.9.
Syysseilaus (IMS), 25 sjm, 17.9.

Säsongavslutning

Förberedelser

Tarantellas tredje come back började redan år 1999 med några övningsseglingar, där båten hade varierande framgång med en andra placering som bästa resultat. Det hade varit en lång paus sedan senaste kappsegling 1992, då vi segrade i Gotland Runt. Det framgick klart att konkurrensen hårdnat från de tidigare åren. År 2000 firade Tarantella sin 30:nde seglingssäsong. Ett villkor för framgång i kappsegling var i främsta hand nya segel, vilket förutsatte finansiering av lämpliga sponsorer. Ett flertal sponsorer fann projektet intressant, och beslöt understöda det på olika sätt. Bukowski blev huvudsponsor med rätt till logo både på båtens fribord och segel. Sponsorer som stödde oss på olika sätt var:

Bukowski (Huvudsponsor)
BMW Suomi Ab
Carli Gry Finland Oy (Cottonfield)
Hempel's Marine Paints Oy
Jouko Lindgren Oy
Metos Ab
Pencentra Ab
Rymaco Ab
Trans-Meri Ab
Vattenfall Sähkönmyynti Oy
Venelehti
WB-Sails Oy

Fyra nya segel beställdes hos WB-sails. Storseglet och Genua 1 och 3 gjordes i den nya töjningsfria och lätta Cuben Fiber duken, medan den nya vita floatern gjordes i super lätt Airix fiber.

Tarantella var upptagen på Jouko Lindgrens varv över vintern för olika reparationer och speciellt för en fullständig renovering av bottnet. Hempel's nya Sea-Tech antifouling-färg applicerades och slipades flere gånger för att ge en så hal yta som möjligt. Sjösättningen var den 26.5. Nya skot, fall, revningslinor och beslag skaffades. En ny spinnakerbom i kolfiber skaffades. Samtidigt förlängdes bommen med 5 cm för att ytterligare förbättra båtens egenskaper vid dikt spinnakerslör. Instrumenten hade förnyats redan föregående år. Durkarna och luckorna slipades och lackerades på nytt. Bottenventilerna reparerades eller byttes ut. Slangar förnyades. En ny toalett installerades. Båten tömdes mycket noggrant på allt onödigt som hade samlats under flere år av semestersegling.

Under vintern planerades sommarens kappseglingsprogram och gastarna reserverades. Höjdpunkten var utan vidare Gotland Runt i början av juli med tillfartsseglingen Hangö-Sandhamn. I övningssyfte skulle vi före detta delta i så många kappseglingar som möjligt. Dessutom var målet att vara med i minst fem ranking-seglingar. Som ett intressant nytt inslag hade man utlyst en ny rankingserie IMS-Classic FM, i vilken samtliga IMS båtar som är c. 15 år eller äldre och har erhållit "Classic" status får segla.

Besättningen erhöll enhetlig dress av Cottonfield. Dessutom skaffades enhetliga oljeställ och flytvästar. En egen logo för projektet utarbetades av designer Henrik Strömberg. Logon applicerades på både kläderna, båtens nos och brevblanketten. Allt detta gav projektet en professionell karaktär.

WB Sails Round the Buoys (IMS), 2 x 10 sjm, 4.6.

Seglingen kördes utanför Gråhara på s.k. bananbana, som kördes i två starter á tre varv. Vinden var så kraftig att en stor del av konkurrenterna uteblev eller avbröt. Vi hade inte ännu fått vår nya genua III, vilken hade varit ypperlig för vädret. Nu seglade vi med genua IV eller II istället. På länsen vågade vi inte sätta upp spinnakern, dels för vindens skull, men också på grund av den väldigt korta länssträckan. På sista länsen i andra starten satte vi dock upp den och gick igen först över linjen, men fick se oss slagna knappt av Carabilla II och H2O i beräknad tid. Vi segrade dock i klassen IMS Classic FM.

Espoo-Suursaari Race (IMS), 158 sjm, 9 - 11.6.

Med Michael i rodret fick vi en god start. Det började med spinnaker i en lämplig vind. Efter några timmars segling låg vi väldigt bra till och hade till och med seglat förbi ett flertal större LYS-båtar, som hade startat före oss. Men plötsligt minskade vinden, samtidigt som sjögången började rulla båten kraftigt. Floatern sattes upp, men inte heller med denna fick vi fart i båten, och konkurrenterna bredvid oss började sakta åka förbi. En orsak till detta är klart vår tunga mast, som i detta väder svajade båten så kraftigt att spinnakern inte ville stå. Till råga på allt fastnade floaterns ena lik i spinnkernätets hake och revs lös. Den medeltunga spinnakern sattes upp istället. Största delen av konkurrenterna tog en kurva norröver där det var mera vind, och vid Borgå Kalbådan kunde vi konstatera att vi sannolikt låg sist i klassen. Redan här började vi med slutspurten, och speciellt på den långa kryssen tillbaka från Hogland seglade vi förbi minst hälften av båtarna framför oss. Vår position förbättrades ytteligare under den hårda spinnakerslören från Borgå Kalbådan mot mål då vi var den enda båten som bar spinnaker. Vi fick nytt hopp om framgång, men till vår bestörtning tog vinden slut för oss bara några sjömil före mål, och det blev omstart. Det tycks vara omöjligt att komma in till måled vid Pentala tidigt på morgonen, vilket vi senare också fått erfara. Vi slutade som 16:nde i vår klass.

Ericsson Pentala Race (IMS), 25 sjm, 17.6.

Michael var åter i rodret, och vi fick den bästa starten. Banan var dragen runt Kytö, och seglades två varv, vilket gjorde att det blev väldigt många manövrar. Seglingen var mycket jämn, men vid sista vändmärket ledde vi med c. 1 minut i beräknad tid över vår svåraste konkurrent Fresco Networking med Tom Finell i rodret. En vindkantring just före mållinjen till Frescos favör gjorde att Finell vann med en marginal på en minut, medan vi blev tvåa. I over all resultatet var vi fjärde slagna av IMS I båtarna Jumpin' Jack Flash och Burana med 6 resp. 5 sekunder. Även i Ericsson Pentala Race var vi första båt i mål i vår klass samt kammade hem segern i IMS Classic FM.

Hangö - Sandhamn (IMS), 140 sjm, 29-30.6.

Michael visade igen att han kan starta bra och vi var först över linjen. Vårt segelval med genua II var det rätta i den rätt hårda slören mot Georgs bank som vi rundade som första båt. Härefter blev det praktiskt taget bara spinnaker till Almagrundet. Vinden tilltog ju närmare den svenska kusten vi kom. Vi surfade med den medeltunga spinnakern i farter upp till 13 knop. Men några sjömil före Almagrundet hördes en kraftig smäll, då spinnakern brast upptill i två delar. Den påpassliga besättningen fick upp den tunga spinnakern på två minuter, och härvid blev förlusten minimal.

Våra konkurrenter hade också problem med broachningar och skörade spinnakrar. Vi fick skottet, men blev tvåa i vår klass slagna av Carabilla II som fördes av kusinen Ralf Ramm-Schmidt. Seger i IMS Classic FM togs även denna gång.

Gotland Runt (IMS), 335 sjm, 2-5.7.

Vi hade lyckats ordna med paradplats för Tarantella vid den Lewenhauptska bryggan mitt i det livligt trafikerade sundet in till Sandhamn. Ett coctailparty för inbjudna gäster ordnades dagen före start. Svenska Dagbladet och Dagens Industri var närvarande och gjorde reportage över vårt projekt.

Det blev spinnakerstart i det tätaste fält av båtar vi varit med om. I vår egen klass IMS II deltog 64 båtar. Vi kom iväg något så när bra, men blev ideligen störda av större båtar. På vägen ner mot Fårön lyckades vi inte bra med vägvalet. I beräknad tid låg vi på 49:nde plats. Länsen fortsatte hela vägen ner till Hoburgen. Vi seglade igen förbi ett stort antal båtar och förbättrade vår position hela tiden. Mot Knolls grund körde vi en tid dikt eller slör, men snart fortsatte spinnakerlänsen igen. Vid Visby hade vi stigit till 10:nde plats. Efter blekesegling och flere omstarter där vår nya vita floater kom till sin rätt kom vi i mål så att vi i det skedet enligt resultatsberäkningen låg på första plats, vilket också Dagens Industri noterade i sin artikel den 6.7. En kraftigt ökande vind förde dock de mindre båtarna snabbt i mål, och vi fick se oss förbiseglade av 10 mindre båtar i beräknad tid.

Vi var inte helt nöjda med resultatet, men kunde dock notera att Tarantella vid likartade förhållanden tack vare sina nya segel och den kunniga och kamplystna besättningen kunde klara av praktiskt taget allt som flöt på de gotländska farvattnen, inklusive mäktiga båtar som Swan 53:an Liberator och den legendariska Blå Carat.


Gotland Runt besättningen i klassisk bild
Fr.v. (övre raden)   Tapio Lehtinen, Mikko Brummer, Marcus Moltubak
(undre raden)   Henrik, Leif, Michael och Heinz R-S

Helsinki - Tallinna Race (IMS), 42 sjm, 18-19.8.

Äntligen ett väder som passade Tarantella bra. Det började med hård slör till Helsingfors kassun. Här steg kursen så att det blev dikt mot Tallinna Madal. Vi gjorde både god höjd och fart i den krabba sjön. II:ans genua kom igen till sin rätt. Konkurrenterna ramlade småningom ner i lä och måste slå för att komma upp till märket. Vi klarade bogen utan slag, och kunde nu slöra i god fart in mot Pirita. Vi kom i mål tätt efter några betydligt större IMS I båtar och segrade bl.a. över den gigantiska Cap Gemini, i beräknad tid förstås.

I detta race tog Tarantella vad henne tillhör: bra start, första båt i mål, klass- och over all seger!

Sparkman & Stephens Race (LYS), 14 sjm, 26.8.

Konkurrenterna var huvudsakligen Swanar av äldre modell. Leif tog en ypperlig start, och vid första vändmärket ledde Tarantella med fyra minuter över följande båt. Arrangören som själv satt på en stor Swan längre bak i fleetet kunde konstatera att Tarantella var så långt framför alla andra redan vid detta första vändmärke, att han knappt kunde se oss med kikare mera.

S&S Race var en segling i lätt vind i de livligt trafikerade vattnen utanför Helsingfors. Vi var naturligtvis först över linjen, men blev besegrade av S&S 6.6:an Inkeri i beräknad tid enligt LYS-beräkning.

Henry Lloyd Race (IMS), 37 sjm, 9.9.

Banan var dragen utanför Helsingfors med start och mål vid Drumsö. Det blev igen start med spinnaker. Vinden ökade an efter och på den långa hårda kryssen ut mot Helsingfors kassun gjorde vi speciellt god fart. Vinden var lämplig för den nya genua III. Vi råkade ut för en malör i och med att spleissen på det nya huvudfallet gick upp och genuan kom ner med en smäll. Efter några minuter fick vi dock upp seglet med reservfallet. Vi var först över linjen i normal ordning, men fick igen se oss slagna knappt av Tom Finells Fresco Networking i beräknad tid. Vi blev också tvåa over all bland 29 startande båtar. Nämnas kan att Finell detta år segrade i Svenska Mästerskapens IMS III-klass, vilket visar att han är en hård konkurrent att slå.

Syysseilaus (IMS), 25 sjm, 17.9.

Säsongens sista ranking-segling. Besättningen visade god rutin och alla manövrar gick perfekt. Vi tog som vanligt skottet, men kunde dessvärre se oss besegrade i beräknad tid av hela 4 andra båtar. Syysseilaus resultat blev aldrig riktigt klart, utan saken diskuterades fram och tillbaka i all oändlighet. Orsaken var att IMS-beräkningen i detta race följde PLS-inshore-beräkningen, en formel som inte alls passar denna typ av bana. (Se även Kappseglingsreferat 2002 / Syysseilaus.)

Säsongavslutning

Säsongen avslutade med att vi segrade i den nya IMS Classic FM ranking klassen och placerade oss på fjärde plats i IMS III ranking.

Med facit på hand kan vi se att gamla ladyn Tarantella gjorde väl ifrån sig under sin tredje come back, även om vi inte segrade i samtliga kappseglingar. Konkurrensen måste väl ha hårdnat under åren… Kamplystna och segerhungriga ger vi oss in på att förbättra resultaten under säsongen 2001.

Last Updated ( Wednesday, 15 February 2006 )
 
< Prev   Next >